början av november.
Skåne var vi riktigt heta på. Vi har varit mycket i Skåne genom åren och tycker alltid det är så mysigt. Mycket att se och göra på liten yta. Vänner, havet, stränder och nära till Danmark. Hittade ett litet hus i Glimminge på Bjärehalvön. Snälla vänner var och tittade och vi var också själva ner och tittade. När vi var där var det första helgen i maj och Skåne har väl aldrig varit vackrare, sol och skir grönska, till och med vindstilla. En riktig mäklarhelg! Men vi sansade oss den gången. Trots att det växte ett Akacia träd på gården och att man såg havet och kunde cykla till en strand. Sådant går jag annars lätt igång på.
Nackdelen är ju att det är så långt till Skåne för oss så när skulle vi kunna vara där egentligen om man var lite realistisk. Våra söner med alla aktiviteter och som man inte vill släppa vind för våg riktigt än. Lite långt är det ju att åka 60 mil tur och retur på en vanlig helg. Kändes som det skulle bli för mycket tid i bilen.
Då dök stugan i södra Dalarna upp. Vi har tittat på många ställen runt omkring i Dalarna också både på stugor och tomter. På önskelistan stod att det skulle vara tyst och gärna en sjö i närheten.
Visst den låg vackert men oj,oj,oj så mycket arbete det skulle krävas.
Ett visst renoveringsbehov var en lätt underdrift.
Stugan som den såg ut sommaren 2009. |
Inte så mycket sjöutsikt vår första sommar i stugan |
Men så var vi där en gång till och pratade med det äldre paret som bott där permanent de senaste
35 åren och det var hans far som låtit bygga stugan på 40-talet. Då började jag så smått flytta in.
När farbrorn sen började berätta om stället och hur kul de haft när de byggde "Snackeboa" en av gäststugorna. Snackeboa!!!
Ja då bodde jag redan där, för det var väl klart vilka skulle passa bättre i Snackeboa än våra grabbar.
Småstugorna. Den största är killarnas "Snackeboa" och en fostrande fotbollsplan. Skjuter man för snett hamnar bollen i sjön |
Så var det bara att hålla tummarna att stället skulle bli vårt. Paret som bott där hade varit på väg därifrån i tio års tid men kunde inte slita sig. Jag förstår de så innerligt nu. Det blev vårt alla fall lagom till sommarlovet 2009 skrev vi papper och till semestern fick vi tillträde. Jag är så tacksam för det.
Mot sjösidan före renovering. |
Den första sommaren var det bara vara och känna sig för som gällde. Planera och boa in oss lite.
Visst röjde vi lite sly och fixade en badflotte men inte så mycket mer. Men till hösten satte vi fart. En hel del har vi haft hjälp med men mycket har vi gjort själva. Så här efteråt är det väldigt skönt att se allt som faktiskt är gjort. Många liter målarfärg och många timmar senare.Ju mer man tog bort desto bättre blev det. Trimmern är min vän. |
Önskar Dig en trevlig helg! // Annika
Hej Annika!
SvaraRaderaKul att läsa om er resa. Planerar ni att ha kvar huset i Västerås eller blir det lgh här så småningom när grabbarna har lämnat boet?
Vi blir nog kvar i vårt hus Camilla. Känns inte som vi är redo för lägenhet ännu på ett tag.
SvaraRadera